sandranylen

Först och främst måste jag bara kopiera in ett inlägg min mamma skrev som var så vackert att jag nästan började gråta. Det är så sant :)

Kärleken till ett barn.

Från den stund man får vetskap om att man bär ett nytt liv inom sig, förändras hela ens värld. Behovet av att skydda växer sig allt starkare, för varje månad som går. När man känner de första tecknen på sprittande liv, är man helt förundrad. Man tänker varje ögonblick på att skydda sig själv och sitt barn. När så förlossningen börjar närma sig, ser man fram mot det med en skräckblandad, men ändå ljuv känsla. När man så håller sitt barn för första gången, slår modersinstinkterna till för fullt. Från det ögonblicket är man beredd att göra vad som krävs för att skydda det. Man har burit barnet i nio månader, känt det under sitt hjärta, man har gått i genom en förlossning och oavsett hur lätt eller svår den varit, bleknar smärtan bort fort. Antagligen för att man ska "våga" skaffa fler barn. Men det är värt varje minut av pina! En mor tänker alltid på barnets väl och ve i första hand. Sig själv i andra. Man är beredd att försaka allt, för att ens barn ska ha det bra. En mor är beredd att svälta själv, bara barnet får mat. En mor fryser gärna, bara barnet är varmt. En mor är beredd att offra sitt eget liv, för att barnet ska leva. Att tigrinnan i oss kommer fram, när något hotar barnet och vi är beredda att slåss till sista blodsdroppen. De band vi knyter med vårt barn redan från första stund, när vi blir medvetna om att vi bär ett nytt liv inom oss, det är så starkt att det går inte att jämföra med något annat! Oavsett hur livet gestaltar sig, så det värt alla umbäranden. Det är vad kärleken till ett barn, innebär.

Av Lisbeth Bengtsson!

---

Har precis lagt Engla i sängen så hon ska få sova middag, blev senare idag än vanligt. Vi vaknade ju visserligen lite senare också :)

Har läst lite bloggar och ska snart börja med middagen. Ska göra egen pizza idag...gott, gott :)

Känner mig sjuk och en aning nedstämd över allt som händer just nu. Vet inte hur jag ska kunna hjälpa, vet inte hur jag ska få  allt att bli bra igen. Jag kan inte göra annat än att finnas här och jag hoppas gumman min att du vet hur mycket jag älskar dig!
Idag har varit en sån där "känna gränslöst mycket kärlek- dag" Vill bara tala om för hela min underbara familj och alla mina vänner hur mycket jag faktiskt älskar er! Det gäller även mina nyfunna vänner A, E, R och till och med N på ett litet hörn...ni är så goa och underbara människor att jag måste nästan säga att jag älskar er med! Vi bara måste träffas och "catcha up" snart känner jag :)

Tommy är sjuk, vet inte hur det ska gå ikväll men jag tror nog det ska gå ganska bra ändå...tycker så synd om honom :(

Mat var det ja!!!

Älskar er!!!